Hur gör man rött vin?
- Rött vin
Från blåa druvor till röda viner
Att skapa rött vin är en fascinerande process där blå druvor förvandlas till det fylliga, smakrika vinet vi känner till och älskar. Här går vi igenom varje steg i tillverkningen av rött vin, från skörden av druvorna till lagringen på ekfat, och förklarar vad som gör rött vin så unikt.
Steg 1: Skörden av druvorna
Tillverkningen av rött vin börjar med den viktiga skörden av druvorna, som vanligtvis äger rum under den tidiga hösten när druvorna har uppnått optimal mognad. Mognaden är avgörande eftersom den påverkar vinets syra, sötma och smakprofil. Röda viner görs främst av blå druvor som Pinot Noir, Cabernet Sauvignon, Syrah och Tempranillo, men det finns en mängd andra druvsorter som används världen över. Varje druva har unika egenskaper som bidrar till vinets färg, tanniner och aromer, vilket ger vinet dess unika karaktär.
Steg 2: Krossning och avstjälkning
Efter skörd transporteras druvorna till vineriet för krossning och avstjälkning. Krossningen frigör musten, som är druvsaften, genom att försiktigt bryta druvornas skal utan att helt krossa fruktköttet. Detta gör det möjligt att kontrollera extraktionen av färg och smak från skalen, vilket är viktigt för rött vin. Avstjälkningen innebär att druvklasarna separeras från stjälkarna, som innehåller höga tanniner som kan ge bittra smaker. Genom att ta bort stjälkarna får vinmakaren större kontroll över tanninhalten och vinets struktur. Den färdiga musten är nu redo för jäsning, där skalkontakt ytterligare utvecklar färg och smak.
Steg 3: Jäsningen börjar
När druvmusten har krossats och skalen blandats i, startar jäsningen, där socker i musten omvandlas till alkohol och koldioxid, vilket skapar själva vinet. Kontakten med druvskalen under jäsningen ger rött vin dess färg, tanniner och unika smakprofil. Jäsningen kan ske naturligt med de jästsvampar som redan finns på druvorna eller med tillsatt jäst, vilket ger vinmakaren mer kontroll över smak och stabilitet.
Vanligtvis sker jäsningen i ståltankar för att bevara fräschör eller ekfat som tillför smaker som vanilj och kryddor. Temperaturen övervakas noga, och ju längre skalen får ligga kvar, desto mer tanniner och färg får vinet.
Steg 4: Omrörning och skalens påverkan
För att maximera kontakten mellan druvskalen och saften omrörs musten regelbundet under jäsningen, en teknik som kallas “punching down” eller “pumping over”. Detta görs för att druvskalen, som flyter upp till ytan, ska pressas tillbaka ner i saften. Genom att öka kontakten extraheras mer färg, tanniner och aromer från skalen, vilket ger vinet en rikare struktur och djupare smak. Tekniken är särskilt viktig för kraftigare röda viner som Cabernet Sauvignon och Syrah, där en hög tannin- och färgintensitet är önskvärd för att skapa ett fylligt och långlivat vin med komplex smakprofil.
Steg 5: Pressning och separering
Efter att jäsningen är klar, pressas druvskalen för att utvinna det sista av den kvarvarande saften. Denna pressning frigör mer färg och tanniner, vilket kan ge vinet en fylligare karaktär. Skalen separeras sedan helt från den färdiga musten, och det unga vinet överförs till rena tankar eller ekfat för vidare bearbetning och lagring. Detta steg är avgörande för att balansera vinets strävhet och struktur, särskilt för fylligare röda viner, och markerar övergången från jäsning till mognad och smakkontroll i vinets fortsatta utveckling.
Steg 6: Lagring och mognad
Lagringen är ett avgörande steg där vinet får mogna och utveckla sina karaktäristiska smaker. För många röda viner, som Merlot, Cabernet Sauvignon och Syrah, används ekfat under lagringen. Ekfat tillför smaker som vanilj, rök och kryddor, vilket ger vinet en djupare och mer komplex smakprofil. Samtidigt bidrar ekens porösa struktur till en långsam syresättning av vinet, vilket hjälper till att mjuka upp tanniner och runda av vinets textur. Lagringstiden varierar beroende på vinstil, men syftet är alltid att skapa ett harmoniskt och välbalanserat vin redo för konsumtion.
Steg 7: Tappning och flasklagring
Tappning markerar det sista steget i vinproduktionen, där vinet överförs till flaskor och försluts, ofta med kork eller skruvkapsyl. Denna fas är avgörande för att bevara vinets kvalitet och förbereda det för transport och lagring. För vissa röda viner, såsom Bordeaux och Barolo, är flasklagringen en viktig del av mognadsprocessen. Under tiden i flaskan kan vinet fortsätta att utvecklas, vilket bidrar till komplexare smaker och mjukare tanniner. Flasklagring möjliggör också att syra, fruktighet och tanniner integreras ytterligare, vilket ger ett mer harmoniskt vin. Beroende på vintyp kan lagringstiden variera från månader till flera år, innan vinet anses redo att avnjutas.
Vad är skillnader mellan att producera rött och vitt vin
Skillnaden mellan rött och vit vinproduktion ligger främst i skalkontakten. För rött vin ligger druvskalen kvar under jäsningen, vilket ger färg och tanniner. I vitt vinproduktion separeras skalen från saften innan jäsning, vilket resulterar i ljusare färg och en mer delikat smakprofil.
Nyfiken på att läsa mer om hur vitt vin tillverkas? Läs här.
Rött vin, sorter och deras egenskaper
Röda viner kan variera mycket beroende på druvsorten. Varje druvsort har unika smakegenskaper som bidrar till det slutliga vinets karaktär. Det finns många populära röda viner från olika delar av världen, till exempel:
Cabernet Sauvignon: Känt för sin mörka färg och intensiva smak.
Merlot: Merlot är ett mjukare vin med toner av plommon och choklad.
Pinot Noir: Lättare, fruktigt vin med hög syra, ofta från Frankrike eller USA.
Syrah/Shiraz: Fylligt och kryddigt, med toner av mörka bär och peppar.
Barolo: Italienskt kraftfullt och strävt vin med aromer av rosor, körsbär och lakrits, ofta med hög syra och tanniner.
Tempranillo: Ett spanskt vin med mjuka tanniner och smaker av mörka frukter, läder och tobak, vanligt i Rioja-regionen.
Hitta rött vin hos Tidblom
Tidblom har ett fantastiskt utbud på röda viner från alla sorters druvor, gå in och ta ett titt och hitta ett gott vin till helgen.
En lång process som skapar det röda vinet vi älskar
Lagringen är ett avgörande steg där vinet får mogna och utveckla sina karaktäristiska smaker. För många röda viner, som Merlot, Cabernet Sauvignon och Syrah, används ekfat under lagringen. Ekfat tillför smaker som vanilj, rök och kryddor, vilket ger vinet en djupare och mer komplex smakprofil. Samtidigt bidrar ekens porösa struktur till en långsam syresättning av vinet, vilket hjälper till att mjuka upp tanniner och runda av vinets textur. Lagringstiden varierar beroende på vinstil, men syftet är alltid att skapa ett harmoniskt och välbalanserat vin redo för konsumtion.
