Hur gör man rosévin?
- Rosé vin
Hur görs rosévin?
Rosévin har blivit en favorit bland många vinälskare världen över. Det friska och lätta vinet passar perfekt till varma sommardagar, festliga tillfällen eller bara som ett sällskapsvin. Men hur gör man rosévin egentligen, och vad är det gjort av? I denna vinguide fördjupar vi oss i rosévinets tillverkning och historia.
Rosévinets historia
Rosévin har en lång och rik historia som sträcker sig tillbaka till antiken. De första vinerna som tillverkades i Grekland och Rom var ljusa och påminner om dagens roséviner, eftersom dåtidens vinmakare inte hade tekniken för att skapa mörka röda viner. Dessa viner dracks ofta utspädda och var populära vid både vardagliga och festliga tillfällen.
Under medeltiden spelade klostren i Europa en central roll i vinproduktionen, och i Provence, en av världens äldsta vinregioner, började rosévinets moderna historia ta form. Regionen blev känd för sina ljusa och friska viner, som snart blev en favorit bland adeln.
På 1700-talet växte rosévinets popularitet ytterligare i Frankrike, särskilt i Provence. Under 1900-talet fick rosé sitt internationella genombrott, inte minst i USA med lanseringen av lättare “blush wines” som Zinfandel-rosé.
Idag är rosévin en global favorit, förknippat med sommar, elegans och avkoppling. Provence är fortfarande ledande i produktionen av högkvalitativa roséviner, men även länder som Italien, Spanien och USA bidrar med moderna tolkningar.
Vad är rosévin gjort av?
Rosévin görs framför allt med blåa druvor, vilket kan kännas bakvänt eftersom rosévin har sin ljusa färg. Färgen på rosévinet kommer från druvskalen, som får ligga kvar under en kortare tid än vid tillverkning av rött vin. Detta ger rosévin dess karakteristiska ljusrosa nyans. Många tror att rosévin görs genom att blanda röda och vita viner, men detta är en myt och är endast tillåtet vid framställning av vissa typer av roséchampagne.
Vilka druvor används för att göra rosévin?
Blå druvor är huvudingrediensen i rosévin, men det finns också exempel där både blå och vita druvor används. Några av de mest populära druvsorterna för att göra rosévin är Grenache, Syrah, Mourvèdre och Pinot Noir. Druvornas kvalitet och karaktär påverkar smaken på det färdiga vinet.
Rosévin hos Tidblom Wines
Tidblom Wines har ett brett utbud av fruktiga och uppfriskande roseér från olika delar av världen och erbjuder ett mångfald av smaker som passar för flera olika tillfällen.
Hur gör man rosevin?
Det finns flera metoder för att tillverka rosévin. Här går vi igenom de tre vanligaste:
1. Maceration – den mest populära metoden
Maceration är en av de vanligaste metoderna för att framställa rosévin och handlar om hur färgen och smaken från druvskalen överförs till musten. Processen börjar med att blå druvor krossas, och skalen får ligga kvar tillsammans med druvsaften under en kort period, vanligtvis mellan några timmar och upp till ett dygn. Denna tid är betydligt kortare än vid tillverkning av rött vin, där skalen ligger kvar under hela jäsningen.
Under macerationen sker en urlakning av färgämnen och aromämnen från druvskalen till musten. Ju längre skalen får kontakt med musten, desto djupare och mörkare blir rosévinets färg. Genom att kontrollera tiden för macerationen kan vinmakaren påverka både nyansen och smaken på vinet och när önskad effekt är nådd så separerar man ut skalen och låter jäsningen fortsätta.
2. Saignée – urlakning av färg
Saignée, som betyder “att blöda” på franska, är en teknik som används vid framställning av rosévin. Metoden innebär att man tappar av en del av musten från en jäs tank som är avsedd för rött vin, innan jäsningen är klar. Den borttagna musten används sedan för att producera rosévin.
Syftet med saignée är tvåfaldigt. För det första koncentrerar metoden de återstående druvorna och musten i tanken, vilket resulterar i ett fylligare och mer kraftfullt rött vin. För det andra ger den borttagna musten möjlighet att skapa ett rosévin som ofta har en djupare färg och en mer komplex smakprofil.
3. Blandningsmetoden – rött och vitt vin
I vissa fall, som vid framställning av roséchampagne, skapas den karakteristiska rosa färgen genom att blanda en liten mängd rött vin med vitt vin. Detta är dock en ovanlig metod och inte tillåtet i de flesta andra regioner.
Varför är blandningsmetoden endast tillåtet i vissa distrikt?
Blandningsmetoden är endast tillåten i vissa distrikt eftersom det historiskt sett inte anses vara en traditionell metod för att tillverka rosévin. Många vinregioner, särskilt i Europa, har strikta regler och kvalitetsstandarder som styr hur vin får produceras. Dessa regler syftar till att bevara de traditionella metoderna och garantera vinets kvalitet och autenticitet.
I Champagne-distriktet är blandningsmetoden tillåten eftersom roséchampagne har sin egen unika tradition och tillverkningsmetod. Här används blandning för att skapa en specifik stil som är efterfrågad på marknaden, och det anses inte kompromettera kvaliteten.
Skillnaden mellan rosévin, vitt och rött vin
Skillnaden mellan rosévin, röda och vita viner ligger i deras framställningsprocess och druvorna som används. Rött vin görs av blå druvor, där skalen får jäsa med musten under hela jäsningsprocessen. Detta ger vinet dess mörka färg och fylliga tanniner, vilket bidrar till vinets struktur och lagringspotential. Vitt vin görs oftast av gröna eller gula druvor, men det kan också framställas av blå druvor där skalen avlägsnas innan jäsningen. Detta gör att vinet blir ljust och får en fräschare, syrlig karaktär utan tanniner. Roséviner, som nämnt tidigare, produceras också av blåa druvor precis som röda viner, men skalet tas bort efter en viss tid för att få fram den ljusrosa färgen.
En annan skillnad är lagringen. Rött vin är ofta gjort för att kunna lagras under många år, medan vitt vin och rosévin vanligtvis är bäst att dricka unga för att njuta av deras fräschhet och fruktighet. Slutligen varierar användningsområdena: rött vin passar ofta till kraftigare maträtter, vitt vin till lättare rätter, medan rosévin är mångsidigt och fungerar väl både som sällskapsvin och till en bred variation av mat.
Hur smakar rosévin?
Rosévin har en smakprofil som balanserar mellan fräschheten hos vitt vin och de fruktiga tonerna hos rött vin. Smaken varierar beroende på druvsort, tillverkningsmetod och region, men några gemensamma drag kan identifieras.
Rosévin är ofta lätt och friskt, med toner av röda bär som jordgubbar, hallon och körsbär. Många roséviner har också inslag av citrus, örter eller blommiga aromer, vilket ger dem en frisk och elegant karaktär. Vinerna från regioner som Provence är kända för sin subtila smak, medan roséviner från Spanien och Italien kan vara något fylligare och mer intensiva.
Sötman i rosé varierar, från torra till halvtorra eller sötare stilar. Torra roséviner är vanligast och passar bra till mat, medan sötare varianter ofta uppskattas som sällskapsvin. Syran är vanligtvis livlig, vilket bidrar till vinets uppfriskande känsla.
Rosévin - från blått till rosa
Så hur gör man rosévin? Genom metoder som maceration, saignée och i vissa fall blandning, skapas rosévinets unika karaktär. Färgen kommer från blå druvors skal som får ligga med musten under en kort period. Oavsett om det görs i Provence, Spanien eller andra delar av världen, är rosévin ett mångsidigt och uppskattat vin som passar till både mat och fest.
Rosévin är alltså inte bara en blandning av rött och vitt vin – det är ett konstverk i sig, som tillverkas med precision och omsorg. Nästa gång du njuter av ett glas rosé, kan du tänka på de olika stegen som gör detta vin så speciellt.
