Hur gör man vitt vin?
- Vitt vin
Hur gör man vitt vin? En guide till framställning av vita viner
Vitt vin är en av de mest populära dryckerna i världen, och processen för att framställa vitt vin är både fascinerande och komplex. Här går vi igenom steg för steg hur man gör vitt vin, vilka druvor som används och vilka olika sätt som kan påverka smaken.
Val av druvor för vitt vin
För att göra vitt vin används vanligtvis gröna druvor, men det är också möjligt att använda blå druvor. Till skillnad från rött vin separeras druvans skal från musten i ett tidigt skede för att undvika att färgen påverkar vinet. Det är druvornas egenskaper, såsom hög syra och sockerhalt, som lägger grunden för vinets smak och karaktär.
Skörden spelar roll
Processen börjar med att druvorna skördas, antingen för hand eller med maskin. Detta sker ofta tidigt på morgonen för att bevara druvornas fräschör. Direkt efter skörd transporteras druvorna till vineriet där nästa steg i processen tar vid.
Pressning och separation av skal
Efter skörd pressas druvorna för att extrahera musten, alltså druvjuicen. Skalen, som är en viktig del vid framställning av rött vin, tas bort i detta skede för att säkerställa att färgen och tanninerna inte överförs till vinet. Desto mer försiktigt skalen hanteras under pressningen, desto renare och fräschare blir musten, vilket är avgörande för att skapa kvalitativa vita viner.
Jäsningens roll i att göra vitt vin
Den rena musten får sedan jäsa. Vid framställning av vitt vin sker jäsningen vanligtvis vid en lägre temperatur, ofta mellan 15–20 grader Celsius. En lägre temperatur gör att jäsningen tar längre tid men hjälper till att bevara de fruktiga och fräscha aromerna i vinet.
Jäsningen sker med eller utan ekfat
Vitt vin kan jäsa i rostfria ståltankar för en renare smak eller i ekfat för att ge vinet mer karaktär och komplexitet. Detta val beror på vilken stil av vitt vin vinmakaren vill skapa. Ekfat kan ge mer smak i toner av vanilj, smör och nötter, medan ståltankar bevarar fräschör och mineralitet.
Malolaktisk jäsning – en viktig process
Efter den huvudsakliga jäsningen kan vinet genomgå malolaktisk jäsning, en process där den skarpa äppelsyran omvandlas till mjukare mjölksyra. Detta ger vinet en rundare och mjukare smakprofil, något som är vanligt i exempelvis chardonnay.
Filtrering och klarning av vinet
Innan vinet buteljeras filtreras det för att avlägsna oönskade partiklar och rester från jäsningsprocessen. Det är också här som vinmakaren bestämmer om vinet ska behålla sin naturliga textur eller bli helt klart.
Lagring: får ligga kvar eller tappas på flaska
Krispiga vita viner är perfekta att kombinera med lättare fiskrätter, skaldjur, kyckling och sallader. Den höga syran i vinet balanserar feta smaker och passar även bra till rätter med citrus eller gröna örter. Sauvignon Blanc eller Alvarinho är exempel på viner som gör sig utmärkt till sommarmiddagar och festliga tillfällen.
Hur påverkar temperatur smaken?
Temperaturen under jäsningen och lagringen spelar en avgörande roll för vinets slutliga karaktär. Vid framställning av vitt vin används ofta lägre temperaturer, vanligtvis runt 15–20 grader Celsius, för att bevara de aromatiska egenskaperna.
Olika sätt att framställa vitt vin
Det finns flera sätt att göra vitt vin beroende på önskad stil:
Torrt vitt vin
Får jäsa tills allt socker omvandlats till alkohol. Detta resulterar i ett vin som är helt torrt, utan någon sötma kvar. Torrt vitt vin är den vanligaste stilen och inkluderar populära sorter som chardonnay, sauvignon blanc och riesling. Dessa viner kännetecknas ofta av en frisk syra och rena smaker, vilket gör dem utmärkta att kombinera med mat, särskilt fisk, skaldjur och sallader.
Halvtorrt och sött vitt vin
Jäsningen avbryts innan allt socker har omvandlats till alkohol. Detta kan göras genom att kyla ner musten för att stoppa jäsningen eller genom att tillsätta svavel eller alkohol för att döda jästen. Sött vitt vin, som dessertviner, kan även skapas genom att låta druvorna mogna längre på vinrankan eller genom ädelröta (botrytis), som koncentrerar sockret i druvorna. Dessa viner passar perfekt till desserter eller som ett lyxigt inslag på egen hand.
Mousserande vin
En andra jäsning tillsätts för att skapa bubblor. Efter den första jäsningen buteljeras vinet tillsammans med socker och jäst, vilket startar den andra jäsningen inne i flaskan. Detta skapar koldioxid som ger vinet dess karaktäristiska bubblor. Mousserande viner, som prosecco, cava och champagne, kan också framställas genom tankmetoden, där jäsningen sker i stora trycktankar istället för i flaskor.
Vilka druvor används för vitt vin?
Här är några av de mest populära druvsorterna för att göra vitt vin:
- Chardonnay – Kan jäsa på både ekfat och ståltank, vilket gör den mångsidig.
- Sauvignon Blanc – Känd för sina höga syror och friska smaker av citrus och gröna äpplen.
- Riesling – Ofta något sötare, men med en perfekt balans mellan sötma och syra.
Skillnaden mellan rött och vitt vin
Vid framställning av rött vin används hela druvan, inklusive skalen, för att ge vinet dess färg och tanniner. Vid vitt vin avlägsnas skalen tidigt i processen, vilket resulterar i ett lättare vin med högre syra och friskare smaker.
Nu vet du hur gör man vitt vin!
Processen att göra vitt vin involverar flera steg, från att välja rätt druvor till att lagra och buteljera. Genom att använda metoder som jäsning vid lägre temperaturer och filtrering skapas viner med unik karaktär och smak. Oavsett om du föredrar torra eller söta vita viner är framställningen ett konstverk som kräver både kunskap och passion.
Med denna kunskap om hur vitt vin framställs kan du bättre uppskatta den dryck som så många älskar.
